Missförstånd??

Nu i eftermiddag kom jag ihop mig med min fru, rejält.

Kan det bero på att män och kvinnor resonerar på olika sätt? Jag vet att jag är envis och inte tar emot vad som helst. Inte fullt som Hojo när han blev inkallad till rektorn i Yrkesskolan och började med: -"jag säger bara en sak. Jag krusar inte svin". Men jag blir fort arg och säger saker som kanske skulle vara osagda...

Vi har nu, som tidigare nämnts, problem med tappvarmvattnet men pga av att det enda svala rummet i huset ligger utanför VVS-rummet,, där frun sover efter nattskiftet så tog jag emot leverans av nya varmvattenberedaren och åkte till jobbet och duschade.

Kom tillbaka hem på eftermiddagen och sade år frun: -"kan du hjälpa mig ta ut hojen ur förrådet" (så jag får ut pirran och kan flytta allehanda tankar för att få in den nya varmvattenberedaren). Fick svaret att det hade hon inte tid med för hon måste åka och handla.

Flyttade och städade bort emballage etc. Satte mig i soffan och väntade. Frun kommer hem varvid jag stället samma fråga. Kan du... NEJ jag måste packa ur kassarna. Forsätter då i  soffan.

Sen när jag äntligen kommer åt pirran så blir jag kommenderad att handdiska. För jag har suttit i soffan hela dagen? Jag föreslår att jag kopplar in vattnet till diskmaskinen. Samma sak jag föreslog igår när hon menade att: "det är inget problem att handdiska"

Då ändrar hon sig och säger att jag skall göra mat. Värma hamburgare åt familjen. Jag säger att visst, var är dom så värmer jag dom i stekpannan. Det är nu som det tar hus i helvete för biffarna  skall minsann GRILLAS. Jag börjar förklara att det är väldigt varmt ute (och totalt eldningsförbud). Men då blir det som en släktträff, jag får ingen syl i vädret längre.

Då lackar jag ur och häver ur mig både ett och annat varvid hon drar fram flyttkortet. Efter det blir det riktigt barnförjudet.

Få se ifall hon kommet hem efter jobbet i morgon bitt eller ifall det är "andra dukningen" och "ut på banan" som gäller härefter.?