tisdag 5 januari 2021

Tankevurpa

Häromdagen införskaffades en mera avancerad Li-Ion batteriladdare. 

Eftersom jag nu ruttnat på väntetiderna på leveranser från Asien så handlade jag från Amazon.se i stället. Leveranstid ca 5 dagar men samma produkt och 30% dyrare än direkt från tillverkningslandet.

Laddaren saknar internt spänningsaggregat och skall spänningsmatas med 5-9VDC 2A via medföljande USB-kablage. Tänkte att det fixar jag enkelt, men si, så enkelt blev det inte. Dom USB uttag man kan köpa lokalt från Biltema m.fl. är laddare i sig själva, vilket ju känns onödigt (ett rakt USB uttag utan finesser kostar 3ggr mer och då måste det beställas)

Tänkte att jag tar den gamla PSU jag hittade, när jag städade senast, och monterar USB uttaget/laddaren i den kapslingen. Efter det blev jag för ivrig och tänkte inte efter före.

Öppnade kaplsingen


Kortade av kablage

Tog fram mina hålpunchar

 
Förstorade hål för montage av USB uttag.


Först efter det började jag tänka på att testa funktion. Kopplade ihop grön och svart ledare för att aggregatet skulle starta, nada, fläkten ryckte lite men sedan var det inte mer.

Fingrade runt i aggregatet och då blev det pirrigt. Som tur är brukar jag undvika att ta i med båda händerna samtidigt.


Efter "uppvaknandet" började jag resonera mera rationellt. Det som brukar stryka med först, oftast, i switchade nätaggegat brukar vara elektrolytkondensatorerna. Och mycket riktigt. Minst 3st hade släppt ut elektrolyt.

Att försöka reparera sådana spänningsaggregat känns helt meningslöst så jag gjorde ett provisorium av ett annat spänningsaggregat för att komma vidare.

 
Spänningsmatningen på 230VAC sidan är inte beröringsskyddad så jag borde fixa något där.
 
Nu provar jag ladda gamla battericeller ur ett skrotat Makita 18V batteri.
 
 
Få se hur det går. En olycka kommer som sagt sällan ensam.
 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Pensionsnedräknaren