Ny information

Även om jag intresserat mig om finska kriget sedan många år (och skrivit några inlägg) har jag inte hört detta tidigare om Von Döbeln.

Minnesmärkt

Passar på, på semesterresan, att fördjupa kunskaperna. Iofs redan kända saker men "man lär så länge man lever"

Första museet: Ratteenportti

Wikipedia beskriver:

Slaget vid Suomussalmi

Program på Sveriges Radio

Ett fruset helvete – 75 år sedan vinterkriget

Andra museet: Tirpitz Museum

Wikipedia beskriver

German Battleship Tirpitz

Och nu är vi inte alltför långt från Håköya nära Tromsö där Tirpitz sänktes, så evetuellt.

Få se ifall det blir flera stopp. Flygmuseet i Bodö har jag ju redan besökt.

Aktivitet

I forntiden, i ett tidigare jobb. Faktiskt mitt 1:a jobb i Sverige, i Malmö, på företaget BEKA jobbade jag med konstruktion av ställverk och senare som produktansvarig för UPS anläggningar vi importerade från USA, alltså mackapärer som omvandlar batterispänning till 230V växelspänning vid elavbrott.

 

Historien jag kom att tänka på var när jag installerade ett antal UPS:er fabrikat Best Power, av modell Ferrups, inom Lunds Lasarett som det hette på den tiden iaf.

Alltså just de UPSer vi sålde var konstruerade runt funktionen hos en störskyddstransformator och vid den tiden (1980-talet) hade STEV just kommit med nya riktlinjer (liten handbok) vad gällde jordning av bl.a. störskyddstransformatorer och påstod att inkommande skyddsjord måste brytas i en störskyddstransformator för att förhindra att störningar kunde "åka in och förbi transformatorn". Jag ringde upp dem och debatterade med dem angående detta att med flytande skyddsjord kunde man skapa vagabonderande jordströmmar och ställa till en he..es massa problem. Men dom gav sig inte på den punkten. Provade även att diskutera det med en professor på högspänningsinstitutionen i Uppsala. Inte ens där fick jag gehör utan idiotförklarades som mindre vetande..

Vad hände då i den anläggningen jag höll på med?

Vi installerade UPS och p.g.a. STEV's regler blev vi tvungna att bryta skyddsjorden inne i UPS:en och installerade i stället Europadon på alla datorer för att det skulle säkerställas att alla Nollor & faser & Skyddsjord låg lika och att ingen utrustning med vanliga stickproppar kunde kopplas in.

Jag varnade professorerna på avdelningen (dom gjorde radioaktivitetsmätningar som tog upp till två veckor per körning) att dom INTE fick ansluta någon dator eller kringutrustning till några andra uttag förutom dom med Europadonen.

Nästa gång jag kom dit, när mätningen skulle vara klar, höll dom på fortfarande: -”Vi hade glömt vad du sade och drog in en förlängningssladd från korridoren för en skrivare. När vi anslöt skrivarkabeln dog alla dom fyra PDP11 minidatorerna som användes för mätningen så vi fick börja om”

"Men det gör inget för sedan installationen har vi inte haft några avbrott p.g.a. spänningsavbrott". Något som hände titt som tätt när sjukhusets reservkraftsgeneratorer provkördes.

Dom hade alltså jordat alla datorerna via datakabeln till skrivare och vidare ut i uttaget i korridoren.

Efter det ringde jag till FOA och diskuterade jordning med dom. FOA menade att jag hade rätt och att tomtarna på STEV inte visste vad dom pratade om och att STEV inom kort skulle komma ut med rättelser.

Epos

Idag på Kalevaladagen (Kalevala=Finlands nationalepos) länkar vi även till en mera modern variant.

Här en länk till berättande förklaring till bilden nedan

Sampos försvarare av Akseli Gallen-Kallela.
Väinämöinen, Ilmarinen och Lemminkäinen har stulit Sampo från Pohjola.
Louhi hinner fatt dem i skepnad av en jätteörn.

Här länk till Don Rosa's version

Den som spar han har

Ordspråk eller klyscha, nej sanning.

Häromdagen kom jag på var jag ska använda ett par av de handtag jag sparat i över 30år

Handtagen härstammar från stora svart/vita industrimonitorer jag fick från Lunds Lasarett i tiden.

Monitorerna hann bli urgamla innan jag hade hittat något användningsområde så jag källsorterade dem men behöll handtagen.

En smårolig historia jag nu kom ihåg.

På den tiden jag bodde i Malmö hände det sig en lördagskväll att jag körde in till centralstationen och köpte mig en pizza. Kastade in den på hatthyllan och drog iväg hemåt med imma i bakrutan vilket delvis bidrog till följande händelseutveckling.

Höll väl rätt hög hastighet på Amiralsgatan för varje trafikljus var rött, ingen grön våg där inte. Efter några trafikljus började det blinka blått i den immiga bakrutan. Inget säkerhetsbälte så jag tänkte först ta på mig, förde upp handen men ångrade mig och gjorde ett snabbstopp och hoppade ur bilen innan poliserna hann ur bilen och fram till mig.

- "Vet du varför vi stannade dig"? Nej, kanske för att jag accelererade väl snabbt när det blev grönt?
- "Nej, vi har följt efter dig i några kvarter nu och du har varit uppe i 70km/h och det är max 50"
- "Varför körde du så fort?" Jo, jag har varit och köpt pizza och hade tydligen lite väl bråttom hem innan den hann kallna.

- "Vad heter du?" Varpå jag uppger namn.
- "Vems är bilen, den är inte registrerad i ditt namn?" Nej det är företagets servicebil.
- "Kan vi få se körkortet!?" Oj då, det har jag visst glömt hemma.
- "Kan vi få se ett ID då!" Jag har nyss flyttat till Sverige så jag har inte hunnit få något ännu.
- "Vad har du för svenskt personnummer då?" Det kommer jag inte ihåg riktigt... men efter en stunds funderingar och försök blir det rätt. Dom kollar mitt personnummer. 

- "Du har inget körkort!!" Jo jag har ett, men finländskt.
- "Får vid ditt finländska personnummer så försöker vi ringa Haparanda så får dom kolla med polisen i Torneå. Dom försöker ringa men får inget svar i Haparanda.
- "Var har du det finländska körkortet då?" Hemma, jag bor i närheten.
- "OK, vi följer dig hem och kollar och du kör MAX 30km/h"

Väl hemma följer dom mig upp och stannar ute i trapphuset. Jag har nyss flyttat in så jag har ännu ingen belysning i hallen, där industrimonitorer står staplade. Jag går in i mörkret och hämtar plånboken med körkortet. När jag dyker upp med körkortet i handen så knäpper dom igen pistolhölstren.
- "Men finländskt körkort duger bara ett par månader i Sverige och du har inte bytt!" Känner att det inte är läge att opponera mig utan säger att jag det visste jag inte och skall fixa det omgående (även om jag vet att det duger).

Den ena polisen verkar nöjd nu men så säger den andra.
- "Men du hade ju inget säkerhetsbälte på dig!" Visst hade jag det påstår jag helt kallt.
- "Varför förde du då upp handen mot säkerhetsbältets fäste?" Det var när jag lossade bältet för att stiga ur bilen jag förde upp bältesspännet, blåljuger jag.

Då flinar den andra polisen till och säger till sin kollega -"nu går vi"

Och inga böter blev det ens för tre separata förseelser :)

Färgnyanser

Har nu tagit tag i bandslipsprojektet efter att det legat i träda i väntan på ny motor eller motorrenovering. Hoppas kunna fixa en motor med delar från andra liknande.

Eftersom det är gamla blåa Asea-motorer så lever man på hoppet att det går att fixa. Men av erfarenhet är kvaliteten på dem inte den bästa.

Sommarjobbade för en herrans massa år sedan i elmotorverkstaden, inom en pappersindustri, med att renovera elmotorer.  Motorerna kom in drösvis på lastpallar. Olika åtgärder gjordes. Alla demonterades och inspekterades. Dom med brunna statorlindningar doppades i bad som löste upp lack varefter lindningar kapades i ena ändes, drogs ur och statorn skickades för omlindning i rummet bredvid.

I flesta fallen räckte det med lagerbyten och pensellackering, alla i "Strömbergs färg". Åtminstone på Strömberg motorer (numera ABB) men för de blå Asea-motorerna måste gavlarna ofta bytas och i flesta fallen så måste lagren limmas i de gamla gavlarna. Aluminiumgodset var så tunt att det ville ge med sig.

Ung och på hugget högg jag in och renoverade motorer i rasande fart. Renoverade motorer ut, på lastpallar och nya renoveringsobjekt in. Efter de tre första dagarna fick jag tillsägelse att lugna ner mig eftersom min jobbmängd motsvarade tre av de fastanställdas. Tids nog förstod jag att vi aldrig skulle hinna renovera i samma takt som motorer byttes. Det stod alltid 4-5 lastpallar och väntade.

Tillbaka till detta fall. 

Eftersom det inte verkar gå att lossa fläktar på dessa motorer utan att dom går sönder (och några reservdelar finns det väl inte längre) så har jag brutit loss fläktar på skroten tills jag lyckades få en att spricka i två delar. Den limmades med Biltemas superlim. Nya lager blev jag tvungen att limma på rotorns axel för dom satt inte fast.

Jag verkar verkligen gilla Biltemas produkt eftersom jag har flera öppnade och påbörjade flaskor.

Ut på altanen och avfetta med motortvätt och varmvatten. Efter det rengöring med Bräkleen

 

På med Nitor färgborttagning. Tidigare ägare hade kladdat på med Hammarlack, ett av djävulens två värsta påfund. (det andra är grillkrydda)

Återstå lite stålspackel, slipjobb mm

Nu är valet och kvalet ifall jag skall lackera med Aseagrön eller Munsellblå (orginalfärgen).

Aseagrön

Munesell blå 8B även Munsell 2.5PB 5/6

/Edit 2021-11-05

Bestämde mig och beställde 2K färg. Snabb leverans

Tyvärr måste man beställa tid för leverans från DHL även om paketet adresserats till min hemadress. Sen när man väl bokat så kom dom förbi och lade paketet i postlådan. Vad var vitsen med att sitta och vänta en halv dag på det?

Checkat ut

 Idag checkade Chuck Yeager ut.

Jag kan varmt rekommendera hans självbiografi 

Till den som inte har sett filmen om Chuck Yeager och Mercury 7 astronauterna. Se den!

Nörderier

Har varit på en kort, fyradagars, "svemester" med familjen till västkusten. (Hoppeligen utan coronautbyte). Körde längs kusten från Strömstad till Halmstad och besökte helt kort alla namnkunniga ställen där emellan.

Bland alla upplevelser utmärker sig fem, i min intressesfär(-er). Dvs besöken på:

1. Skeppssättningen i Blomsholm utanför Strömstad. 

2. Gravfältet och skupturer vid Pilane på Tjörn.

3. Radiostationen Grimeton utanför Varberg. 

Byggd på 1920-talet för kommunikation till och från USA. Finns med på Unescos världsavslista

4. Husqvarna Museum 

5. Rökstenen i Ödeshög

Krigiskt

Dagen till ära visade SVT en re-make av Okänd soldat.

Jag knackade på grabbens dörr, ett par gånger, och undrade ifall han ville se hur eländigt krig kan vara och samtidigt lära sig lite historia?

Han hade inte egentligen tid för han spelade Counter Strike.

Men sen kom han ut och tittade, en stund, men det var kanske inte tillräckligt verklighetstroget för han gick igen

Hoppas verkligen han blir inkallad till Finländska armén!

På tur

Gick en tur runt Häringe slott idag

Hunden hittade en ny kompis  som han närmade sig väldigt försiktigt och försökte "lukta in" bakifrån.

Här måste han ha bitit i bakre regionerna för lejonet grinar illa.

Själv var jag mera intresserad av historia. Bl.a. annat vandrades det runt på en skogsbacke där det fanns fornlämningar.

Blåa, lila och gula slingorna avverkades. Ca 10km och 13000 steg. Varmt.

Polarexpedition

Idag gjordes en road trip till Hedemora där jag fick en trevlig guidad rundtur i Isgaraget av den kände bloggaren och motormannen Tomas Larsson.

Jag misstänker att det är lika svårt att få en plats i det garaget eller svårare än att som ungdom få ett förstahands hyreskontrakt i Stockholm. Antingen skall man ställas i kö vid födsel eller ha bra försänkningar bland de upphöjda.

Fick med mig en par artefakter till  samlingarna. En ram från en Douglas EW 350cc, 1926-27, samt ett HVA hjul med vulstfälg.

I morgon ska jag köpa ingredienser och blanda till rejält med rostlösare. Det behövs.

På hemvägen åkte vi (frun o jag) via lunch och loppis i Ludvika vidare mot Kolsva. På vägen togs en avstickare till Bockhammar bruk för att inspektera Ebba Brahes lusthus

Samma Ebba Brahe som grundade min barndomsstad Jakobstad.

Dokumenterat

Fadern har en tavla på sovrumsväggen.

Enligt uppgift följde tavlan med i en sjömanskista min farfar köpte, av en rysk sjöman, när han gjorde militärtjänst på Åland 1917.

Den historien triggade min nyfikenhet och jag studerade tavlan lite närmare. Uppe till höger har någon skrivit "Fra Larviksfjorden". Det uppenbart norska "Fra" samt namnet på fjorden indikerar ursprunget.

Med den informationen tillsammans med signaturen HjJ-96 och en hel del sökning på internet hittade jag till slut konstnären Hjalmar Johnssen 1852-1901 som bl.a. bott i Stavern vid Larviksfjorden.

Case Closed?

Förutom att han i de flesta fallen verkar ha signerat med hela namnet, inte bara initialer... 

Kan ha varit tänkt att bli underlag till ett "Kunstnerkort" (Vykort)?

 

Munkrarna

En Munkers flera Munkrar?

Nedan bilder av svärmors Munkers/Landola ano 1955 +/-1 år.

Välspelad greppbräda med rejäla spicka i lådans bakstycke samt ett par tre frampå locket.

Munkers klistermärke på huvudet men Landola i lådan med nummer 477 samt även Ab Munkers Oy

Jämför man det i huvudet instämplade serienummret 

med serienummren på Landolas hemsida kan man gissa att gitarren tillverkades 1954 

/EDIT1

Uppenbarligen är nummret på klistermärket ett modellnummer. Har än så länge endast hittat info om en närliggande modell 478.

EDIT1/

/EDIT2

Hittade lite info om modell 477. Det som i huvudsak verkar skilja från 478 är utformningen på huvudet och stämskruvarna. Men jämför man med ovanstående bild så ser dom väldigt lika ut. 478an i denna bild verkar mera rätt mot beskrivningen.

EDIT2/

Nedan bild på mors Munkers modell 521 som jämförelse.

Som jag uppfattar det nu är att fabriken (Munkers) tillverkade olika gitarrmodeller Minor och Landola. Fabriken bytte sedan mamn till Landola, samma som ena gitarrmodellen. Och att nummren som anges på klisterlapparna i lådan inte har någon förklaring på deras hemsida.

Gammal vaselin

Enligt sägnen förlorade min farfars far ett intecknat hemman för att skeppet med smör, till Stockholm, hamnade i motvind och smöret härsknade.

En del av investeringen räddades genom att han sålde smöret till vaselintillverkning.

Hur som helst, nu är det bekräftat att maskinen är av brittisk börd. Nyss inkommen från verkstaden kan jag berätta att jag blev tvungen att ta fram mina imperial Unbrako insexnycklar för att demontera slagmekanismen.

Blir till att tillverka några packningar...

Platser

Tog fart norrifrån, åkte först upp till Julgubbens turistfälla vid polcirkeln norr om Rovaniemi. Det blev en Martini, kniven alltså. Ja, han gav inte bort något utan det blev till att köpa.

Nästa anhalt, en bit söder om Rovaniemi. Minnesmärket över slaget vid Taipale när finländarna under Lapplandskriget slogs mot de forna vapenbröderna, tyskarna.

Föredömligt beskrivet på fem olika språk.

En bit längre söderut, ett annat minnesmärke över Lapplandskriget. Slaget vid Ylimaa.

Endast finsk text.

Söder om Pudasjärvi. Ett tredje minnesmärke om Lapplandskriget. Där de första skotten avlossades.

Endast på finska här också. Hunden replikerade med att markera nere i högra sidan.

Efter det. Minnesmärke från Finska kriget över slaget vid Revolax. 

Lite senare hade jag tänkt jag hitta ett minnesmärke vid Pyhäjoki. Men det var lögn att hitta. På byns nya, fina, informationstavlor fanns det text på Finska, Engelska och Ryska. Inte ett ord på det officiella språket Svenska. Inte hellet något om några strider mot ryssarna.

Studerade infarten till byggplatsen för det nya ryska kärnkraftverket. Nya vägen var bred och fin och klarar nog Antonov-plan... "militärbarackerna" är redan klara, utan bygglov. Ryssarna har redan börjat förbereda med "fredsläger", suspekt.

Framme hos svärmor hade vi klockat precis 2000km på tre resdagar.