Gung

En av de musiker jag tagit åt mig genom åren är George Thorogood.

Pratade länge om att: - "när har kommer till stan ska jag stå längst framme och ropa - George, George" som den värsta rockfestivaltonåringen.

Det dröjde bra länge innan jag fick tillfälle men jag höll vad jag sagt. Kunde ju lätt sett patetiskt ut ifall inte resten av publiken varit  i ungefär samma ålder som jag och att de uppföde sig på liknande sätt :)

PS
Något som gnager i bakhuvudet, nu som då, är en dokumentär jag såg för många år sedan. Där antingen George Thorogood eller Steve Miller sitter och intervjuar/pratar med John Fogerty på läktaren vid en basebollplan. Vem av dem var det och vad heter dokumentären?

/Edit 2024-12-02
Senast jag så Thorogood var alltså 07-04-95 på Gino’s Club, Stockholm. Ginos låg på Birger Jarlsgatan 27. Gino Irländaren Harry Byrne drev under några vackra 90-talsår Stockholms antagligen bästa konsert- och klubblokal någonsin. 
Edit/