Knivskaftare

Rotade runt och hittade en låda med skaftämnen samt även några av mina första, ca 25år gamla, alster som knivskaftare.

Ja, enligt min barndomskompis som alltid går "all in" så är man inte knivmakare innan man i stort sett utvinner järnet och smider sina egna blad. Ångrar att jag inte köpte ett par av hans alster när jag hade chansen.

Knivintresset har funnits så länge jag kommer ihåg. Genetiskt? (i samma låda fanns bl.a. även en batangas, en stilett och en replika av en vikingatida kniv). Mer om det en annan gång, kanske.

Var även under flera år stödande medlem i Svensk Knivförening. Även senare, när första barnet fortfarande var spädbarn (och modern mera medgörlig) hyrdes en husvagn på en camping i Ludvika för att kunna strosa runt på knivmarknaden och köpa blad och material till skaftning. Tror att Knivveckan numera är nerlagd.