Minnesbana

Eller är nostagitripp en bättre översättning av Memory Lane.

När dottern som är på klassresa till Auschwitz meddelade att bussen närmar  sig Malmö aktiverades minnet av när jag bodde där, i Håkanstorp längs Sallerupsvägen.

Först i trappuppgången till vänster om restaurangen. I en väldigt nedgången lägenhet där sammetstapeterna föll av väggen så jag fick flytta in vardagsrummet som hade säckvävstapeter. Senare fick jag flytta till en renoverad lägenhet i trapphuset till höget. Restaurangen var på den tiden ett "ungerskt steakhouse" som severade god gulaschgryta.

Där bakom huset stod den Norton, jag köpte i Kristianstad, innan jag renoverade den. Gårdskarln påpekade nogsamt att jag inte fick ta in den i lägenheten när jag skulle renovera. Det hade en granne gjort och oljan förstörde stavparketten.

Körde den till jobbet, obesiktad och avställd, där jag fått lov att hålla till under renoveringen. Ingen hjälm hade jag och i 3dje korsningen höll jag på köra in i bakänden på en polisbil. Ovan som jag var vid högerväxel så gick det bara fortare varje gång jag försökte bromsa och fick i en högre växel. Fick till slut stopp på ekipaget med ca 20cm till godo. Ingen reaktion från polisen.

Ett par kosningar längre fram stannade jag vid rödlyse och upptäckte en polisbil mittemot i mötande fil. Ingen reaktion där heller.

Renoveringen blev en historia det med som genererade ett antal fadäser, historier och anekdoter. Mer om det någon annan gång.