Passade på att donera CR125R crossen, den som stått å skrotat under verandan i 13år, till bäste vännens grabb.
Nu skall föräldrarnas lantställe säljas. Ingen av arvingarna har resurser alt. lust att ta tag i ett litet skogshemman. "Delad vårdnad" var på tal innan det alternativet skrotades.
Tog husbilen, via Umeå, för att slippa upprepa fadäsen i incheckningen till Viking. Hade nu tänkt besöka "Sveriges största motormuseum" i Härnösand, men dom öppnade först Fre 13e, så kanske på returresan.
Väl framme röjde jag sly längs 100m skogsväg för att komma fram med husbilen.
Hade tänkt mig en dag med grillande arvingar men av det det blev det intet.
Hade samtidigt även en inbjudan till bröllop ute på kobben samt även till bäste vännens barns mors kalas.
Ute på kobben, där jag inte varit på två år, beroende på två dödsfall och ett tarmvred, var det en fin tillställning. Och jag fick samtidigt titta till stugan, samt skjuts dit o därifrån. Har ingen egen båt i FIN, ännu.
Av oss sommarstugugrannar förärades paret med repblock tillverkat och sålt av Vegastifteldsen samt även ett rejält Fiskars järnpett.
I skrivade stund, tillbaka ute i skogen. Har just förevisat stockhuset mm åt hugande spekulanter.
Frågan är hur man ska ställa sig till inkomna bud. Dom som även nämner sentimentala värden om "bevarande av miljöer o värden" mot dem som kommer med rent ekonomiska värderingar av skog. Rent krasst så kan man ju inte påverka något som någon nu ägare väljer att göra... oavsett vad dom sagt innan köpet.
/EDIT
Övernattade på Ådö fiskehamn, i väntan på skuts till kobben, och blev utskälld av en surgubbe för att jag "parkerat fel" . Dessutom blev jag utfrågad ifall jag har båtplats där. Han hade förmodligen kollat att det var en svenskreggad husbil. Till hans förtrytelse kunde jag svara att vi äger/har en båtplats där. Egentligen, ifall jag vetat att han inte var på väg till samma bröllop, hade jag sagt vad ja tycker om sådana skitarslen som han.
EDIT/
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar