Electroghosten var ovanligt stark i denna, men nu är den utdriven.
Funderar på att komplettera med amperemätare, bara för att jag har en. Annars kanske ett par lysdioder men då måste det till någon omkonstruktion.
Lite frestande är det faktiskt att göra den omkopplingsbar till 12V. Men nu gäller det först att montera i lämplig låda
Gjorde mitt månatliga valkabout på skroten. Det måste vara goda tider eller så har dom varit överaktiva på skroten, det var praktiskt taget tomt.
Liten kompressor i byggsats!
Det fanns så gott som alla större ingående komponentern,: hus, gavlar och skruvar mm. Kändes lite festande att köpa ett gäng och se ifall man skulle kunna få ihop en fungerande. Men så besinnade jag mig, denna gång, men nog hade det varit roligt att testa på en MC motor.
Undrar vad en sådan kostar ny?
Lagerbrons?
Hittade ett par ospec bitar bland mässingsskrotet med dimensionerna Ø=30x75mm (ovasett vad som står på pappret).
Eftersom jag behöver två bitar lagerbrons till baksvingen på ett projekt så beslöt jag att klassa dessa som lagerbrons och inte mässing.
Undrar ifall man från massan och volymen kan beräkna ifall det är mässing eller inte?
Nå, 1kg ospec kostade 40kr så det kan jag leva med.
Nu var det dags igen. Efter att ha vilat över natten så var batteripacken död, igen! Nä inte död, jag mäter 14V men den levererar ingen kräm. Vettegudana vad det är för fel, kanske det ändå är något electroghost.
Så har det tydligen spridit sig oxå. Byggde en enkel laddningskrets för 24V blybatterier och tammetusan om inte den är död oxå.
Nää, inte egentligen, den levererar 35V men det går inte att justera spänningen av någon konstig anledning. De e väl bara att gå på ikväll igen. Jag menar - hur svårt kan det vara?
Newsflash!
Nu har jag drivit ut electroghosten ur laddaren. Den enda komponenten jag inte hittade i skrotlådan var spänningsregulatorn som jag blev tvungen att köpa. Vid närmare syning var det fel betekning på komponenten, dvs fel mojäng. Detta bevisar att man ska inte lita på någon annan än en själv. Eller åtminstone dubbelkolla när man handlar med juniorer på Kjell & Company.
Istället för att åka på classic racing så blev det något heeelt annar.
Dagen gick i elektricitetens tecken å jag fick uppleva något övernaturligt, eller åtminstone något jag inte kan förklara.
Jag började med att byta ut batterierna i en batteripack till den sladdlösa, något som jag gjort många gånger. Eftersom det är kännt att jag lider av mekanikersjukan så brukar bekanta bjuda ut gamlat skräp..
Nå, det som hände var att den nya batteripacken visade spänning men det hände ingenting!! Jag kontrollmätte, ok, men skruvdragaren var död. Testade med att kortsluta, mäta och testa - ingenting. Testade med 40W lampa, ingenting. Plötsligt, tände lampan och efter det fungerade batteripacken. Jag fattar ingenting. "It might be a polterghost in there."
I övrigt var det problem med laddare till ett par elfordon. Minimoton skall avyttras. Den använder numera 19V Dell datorladdare. Till elskotern är jag tvungen att bygga en ny 24V laddare, eller köpa.
Fixade även en säkringspanel till spänningsaggregater till diy elförsinkningen
Efter besök hos tanddoktorn slog det mig att man kunde spara in lite pengar genom lite "inovativt" GDS.
Istället för att betala för blästring/rengöring av tänder så kunde man ju göra det själv i samband med blästring av förgasare. Det enda som skiljer är ju att tandläkarens bakpulver är smaksatt och att min hemgjorda bakpulverbläster har grövre munstycke.
Så nästa gång jag blästrar förgasare: på med goggles, reducera trycket, öppna munnen och blästra - var god skölj!
Nu har jag beslutsångest. Hittade denna på nätet och fick ett väldans ha-begär.
Men realistiskt får man väl räkna MINST 80 långsjalar innan den står i detta visuella, men i körbart, skick på min uppfart. Gissar att det skulle blir tuffa förhandlingar hemma.
Såg en i Canada också, i förra somras. Det var där begäret uppstod.
Ser ut att ha kommit från ett testområde för atombomber.
Fräck så det räcker med denna har en extra fräck text på dörrarana.
Under andra värdskriget använde finska flygare, med stor framgång, bl.a. annat en version av det amerikanska Brewster Buffalo som i amerikansk tjänst gjort sig kännt för sin opålitlighet. Amerikansk lag förbjörd försäljning men eftersom att man ändå ville hjälpa Finland, såldes 44st Brewster med Wright R-1820 G-5 motorer (renoverade DC3 motorer) som surplus. En story som går, är att det anordnades en auktion med endast en budgivare och att priset för 44st flygplan slutade på 44dollar. Det är nog inte sant, sant är däremot att 41 av planen monterades och provflögs i Trollhättan, innan leverans.
I finsk tjänst kallades planer endast Brewster och fick smeknamn som Taivaan helmi (himlens pärla), Pylly-Valtteri (Bak-Valter) och Lentävä kaljapullo (den flygande ölflaskan). När Brewstern kallades för luftens gentleman så kallades Me 109 för mördarmaskinen...
Finnarna lyckades få flygplanet att fungera färvånansvärt bra och tillsammans med innovativ strategi blev Brewstern ett för finnarna segerrikt flygplan med ett segerförhållande på 26:1 (man förlorade 19 av planen). Brewstern flögs bland annat av det finska flygaresset och tvåfaldige (endast fyra personer har blivit dubbelt dekorerade) Mannerheimriddaren Ilmari Juutilainen som noterades för 94 nedskjutna fiendeplan (34 i Brewster och 58 i Me 109). Nämnas kan också att inget av de plan han flög träffades av fientlig beskjutning. De enda träffar som noterades kom från den egna luftvärnselden. Edit: Vid eftertanke tyckte jag att jag även kan nämna det finlandssvenska flygaresset, Hans Wind, med 75 segrar. Även han tvåfaldig Mannerheimriddare
The Saga of BW-372, intressant läsning om letandet och bärgningen av den sista kvarvarande.
När jag i ca 16 års ålder färdades österut, bortom Valamo kloster, tillsammans med tre gubbar, för att hämta en Karelsk björnhundsvalp, utspelades denna historia.
När vi efter en natts bilresa rullar in på kenneln, en 7-tiden på morgonen, så stapplar en gammal skintorr gubbe ut, iklädd nätbrynja eller vad dom underskjortorna kallas och sätter sig i en gungstol på verandan. Gubben deklarerar - "hu-hu, idag är det lite bakfylla", skakar fram två nitro-piller, korkar en Koskenkorva och sköljer ner pillren.
Dagen spenderar vi med att vandra runt och inspekta hundar, ca 70 st, som skäller oavbrutet. Gubben går runt med oss med en vinflaska i handen och förklarar respektive hunds fördelar.
Mot eftmiddagen blir vi inbjudna till "slutförhandling" över en middag. Gubben som säkert avverkat två pavor vin vid det här laget har blivit lite smålullig och börjar berätta om flykten från Karelen... Efter att ha sonderat våra åsikter om den östliga grannen och fått rätta svaren, lyser det fårade ansiktet upp i ett brett leende och han utbrister.
- "Jag visste nog att ni var Marskens pojkar"
Efter det hämtar han två välputsade pistoler ur sovrummet och förevisar. Gubben är beredd att skjuta ryssar på direkten. Båda pistolerna är av tyskt fabrikat, den ena vill ja minnas var en Walther, den andra kan jag med säkerhet säga att var en Mauser eftersom tidigare nämnda Riddare efterlämnade en sådan (fanns i min fars ägo tills han ansåg att "någon" pillade på den, eftersom ammunitionen minskade efterhand).
Mauser C96 M1916, 9mm Parabellum*
*Parabellum (lat. parare (förbereda) och bellum (krig) sådeles förbereda eller förberedelse för krig) är en ammunitionsbeteckning.
Tillägg: I efterhand, är jag inte säker på ifall det var en "Ukko Mauser" som den på bilden. Var det ett krigsbyte kan den mycket väl ha varit en "Bolo Mauser" (Bolo från Bolsjevik ) tagen från någon rysk officer.
spegel, på väggen där -"säg mig vem som fetast är?". Ser fanimig ut som om jag börja ha man-boobs. Får väl vara glad över att dom ser lite toppiga ut :)
Nu blir det nog till att börja svettas lite utöver det värmerelaterade, vilket det inte varit mycket av denna sommar. VART tog den globala uppvärmningen vägen?
Efter vinterkrigets slut 1940 grundades genom en författning Mannerheimkorset i
två klasser till Frihetskorsets orden. Av den som får orden används benämningen
Mannerheim-korsets riddare.
Även populärt kallade Mannerheimriddare
2. Klass
1. klass av Mannerheim-korset utdelades endast åt marskalk Mannerheim
och general Heinrichs.
2. klass av Mannerheim-korset utdelades åt 191 personer och av dem
fick fyra personer korset två gånger.
Medaljen är på grund av sin sällsynthet och de specialförtjänster
den fordrar Finlands högst uppskattade hederstecken.
Av de 191 personerna som fick utmärkelsen var 20 finlandssvenskar. Av dessa vill jag nämna Överfältväbel Harald Storbacka, Mannerheimriddare nr 109
Tyvärr var jag både för ung och för ointresserad för att förstå vilken hjälte han var. Minns hans besök på lokala fotbollsmatcher och det spä han fick utstå för att han inte kunde prata (efter en hjärnblödning).
Detta slutade dock tvärt när drägget på läktaren fick veta vem han var.
Vid hans hemgård Signegården i Lappfors i Esse finns idag en minnessten som restes år 2002. Försvarsministern medverkade vid avtäckandet av minnesstenen. Finland minns sina krigshjältar.
Som parentes kan tilläggas att försvarsministerns besök skede meddelst helikopter vilket tydligen var i mesta laget och blev senare föremål för en utredning av justitienkanslern...
Notera att samma öl är 20% billigare på Pizza Hut jämfört med på Kallax. Vem hade trott det.
Dubbel Pepperoni lovers med BBQ-sås istället för tomatsås.
Besökte ett veterantrialevenemang. Shuckra hojar men tyvärr duger inte min telefon för att fotografera rörliga föremål... Inte ens sådana som rör sig så långsamt som i Trial
Sitter och retar upp mig på någon jävel till "filmregissor"
som skall göra en "dokumentär" om Marskalken. Med kenyanska skådespelare i kenya! Killen är säkert kommunist och ättling till någon av de röda i
frihetskriget. Just den sorten verkar ha hämdlystnad utöver det vanliga. Historieförfalskning är legio bland det drägget.
Det underliga är att detta är subventionerat av YLE, Finlands motsvarighet till SVT. Nu har man ju ändrat finansieringen av YLE till en skatt, go figures, det var ingen som ville betala för skiten.
MARSKALKEN AV FINLAND GUSTAF MANNERHEIM
Den siste riddaren
Fältmarskalken,
friherre Carl Gustaf Emil Mannerheims karriär saknar motsvarighet i
1900-talets Europa. Han hann tjänstgöra i den ryska armén i tre
årtionden och avancera till generallöjtnant och kommendör för VI
kavallerikåren. Han kämpade för tsaren i två krig, i rysk-japanska
kriget 1904–05 och i världskriget 1914–17. När Mannerheim återvände till
sitt hemland i en ålder av 50 år hade han bakom sig en karriär i
Ryssland som mänskligt sett hade varit tillräckligt för ett helt
människoliv.
Men så var det inte för Mannerheim. I december 1917
trädde han in på scenen i Finlands historia, där flera av hans förfäder
hade gjort en lysande karriär. I Finland förde Mannerheim befälet i fyra
krig, i frihetskriget 1918, i vinterkriget 1939–40, i
fortsättningskriget 1941–44 och i Lapplandskriget mot tyskarna 1944–45.
Han avancerade till kavallerigeneral och fältmarkskalk och hedrades på
sin 75-årsdag med titeln Marskalken av Finland. Mannerheim var
statsöverhuvud i två repriser, först 1919 som riksföreståndare med
kungligt mandat och sedan 1944–46 som republikens president.
Han var den
ende officeren i Europa som varit överbefälhavare under både första och
andra världskriget.
I vanlig ordning, skjut inte upp något till imorgon, som kan skjutas upp till i övermorgon.
Jag erkänner villigt, jag hittar på onödiga projekt istället för att ta tag i de som borde prioriteras. Så istället för att börja montera ny hängränna och nytt stuprör så gick jag till svarven och började tillverka svarvspånor, i mängder.
Delen som tillverkas kan säkert köpas, billigt, på t.ex. bil-butterix. Att bara köpa alu-bitar (svarvmaterialet) på tradera eller liknande skulle kosta mera än vad hela mackapären som detaljen skall sitta på, kostar i inköp...
Tyvärr hade jag ingen alu-bit med tillräcklig bredd och diameter så det blir att tillverka två bitar och sammanfoga dem.
Skulle någon i detta skede redan kunna gissa vad det skall bli så skulle jag bli storeligen imponerad och omedelbums dela ut ett fint pris.
Hur gammalt detta skämt än må vara (ett skämt måste det ju vara) så har jag inte sett det tidigare. Roligt tycker jag att det är.
Vanligtvis försöker jag göra en snabb "källkontroll" men har inte kunnat hitta någon hänvisning till vilken, eller ens att texten verkligen funnits i någon tidning.
Tänkte förkovar mig i Absint:ens dunkla värld. Är det någon som kan tipsa om var man hittar tidstypiska glas och sockerskedar så tar jag tacksamt emot. En riktig absintfontän vore ju shuckert det oxå. (underlättar hanteringen avsevärt)
Angående gröna timmen så får den nog begränsas till lördagar och möjligtvis söndagar eftersom jag sällan hinner hem till den tiden på en vardag. Man behöver kanske inte vara så petnoga med exakt vilken tid man börjar fukta sockret.
Har till och med upplevt att Absint:en, på krogen, serverats utan vare sig socker eller vatten.
Vad gäller malörtens (tujonets) påstådda framkallande av demoner, synvillor och galenskap så är det nog snarast alkoholmängen som framkallat dessa bi-effekter, om nu inte nyttjaren varit instabil redan innan.
Långbana, Jordbana, 1000-meterslopp, Long Track. Vart har den försvunnit? Det körs ju ett Long Track VM men det verkar vara i det fördolda, någon borde börja promota rejält.
Hade hoppats få lite mera info på Joonas Kylmäkorpis hemsida men tji fick jag. Efter ivrigt googlande såg jag att han leder än så länge.
Lite mera info fins på FIM Long Track World Championship samt Aktuell Speedway
Ja - jag känner till Flat Track Sweden "satsningen" men det verkar dömt att misslyckas, om det inte gjort det redan. En länk till en sida på bajsboken som kräver inloggning, hur dum får man vara? Kanske målgruppen är kvinnor ?
Nå, åter till ämnet. Jag minns med välbehag besöken på travbanorna - stämningen, ljudet, metanoldoften och knackkorv med senap serverat i smörpapper.
Bjuder på nedanstående historiska byalopp. Notera att i denna sport behövs inga luftstaket o annat trams. Ett djupt dike är tillräckligt, oftast, men har även sett när träden/buskagen på andra sidan diket har nyttjats för inbromsning.
Nedan en lite nyare video från Forssa 2012. Här har man dock förstärkt metallstaketet med plywood. Jublet kommer sig av att Kylmäkorpi vinner.
EDIT
Kom att tänka på http://www.mchk-rundbana.se/ kanske de har någon info om eventuella 1000-meterslopp i Sverige.
Till gästerna i just detta heat. Annars var det hemmalaget som var det bättre ikväll.
Önskar bara att man kunde gå å titta på 1000m bana istället, det är killar med hår på bröstet det...
Snart är det slutfestat utomhus. Värst är det att höra på diskussion med 7 sjuksystrar ang killars snoppdragande och sitta eller stå vid toan. Party is over...
Och med en lagom lissmande och ursäktande försäljare samt rabatterat pris, 50% (gissar väl på netto) så fixade sig vattnet någotsånär. Nu kommer kaffet inte rakt ur kranen...
Började imorse, vaknade 05.15 och borde ha fattar att låta bli att göra något idag. Tiden borde ha sagt det.
Bytte batterier i trådlösa telefonerna, några mA kralligare än tidigare. Orkar inte ladda.
Laserade pallkragar. Sista penseldraget å det ösregnade från klarblå himmel. Tattarregn.
Skickade frun till byn med ett vattenfilter som mall. Naturligtvis är det någon messersmitt på lokala byggvaruhuset som övertygande förklarar att vi har ett som är mycket bättre men lite dyrare. Resultatet i bild!! HOPPAS HAN JOBBAR IMORGON NÄR JAG KOMMER PÅ BESÖK.
Vissa dagar känns fördelarna med såkallat "eget vatten" rätt så obefintliga. Vanligtvis brukar det strula midsommarafton resp. nyårsafton. Denna gång blev det lite variation.
Först trodde jag att det bara var pressostaten som behövde rengjord anslutning, den mellan membranet och rörsystemet. Brukar ha ett par rengjorda på lager.
Bytte samtidigt ut det rostbruna björnfiltret. Hos oss behövs inget kosttillskott i form av järn.
Inte "gegga" heller...
Tyvärr är det tydligent inte allt. Verkar vara något fel med trycktanken oxå. Nedan trycktest med såpvatten på Statoil. Många undrande miner av förbipasserande.
Gummibälgen verkar vara ok, ifall det inte är pyspunka. Kan ha varit avlagringar som hindrade passage till/från tanken. Den var proppfull även efter att jag stängt av pumpen. Nya fel varje gång. Tidigare har plåten/anslutningen i botten rostat sönder 2ggr.
Nu är det paus, dock utan mahognygrogg ty jag är less på den färgen för tillfället. Vattnet lär ha den färgen en bra stund när jag får igång systemet igen. Faktum är att vattnet är så rostfärgat vanligtvis att tappar man i badkaret så ser det ut som om barnen badar i lättöl.
Idag skulle det utföras stordåd, jag skulle 'bara' fixa tandjäveln som jävlats de senaste veckorna. Nu är den fixad, permanent. Sprickan var tydligen fel så tandläkardjäveln drog ut tandjäveln och nu värker det uberdjävligt och inte får ja dricka något på tre timmar.
Man kan ju tycka att whiskey skulle vara undantaget. Skulle passa bra med en djävel nu, en flaska dvs.
Frotterade mig med medborgare, idag, på ett såkallat bakluckeloppis. För en förstagångsbesökare verkar det vara en sammanslutning av eventuellt kriminella, bagladys, skrotsamlare, gravt tatuerade hårdingar samt storbystade damer av olika årsmodeller. Observationen kanske berättar mera om observatören än om det övriga klientelet.
Fyndade lite CB Radio grejor (Citizens Band, för de oinvigda). Köpte även en tom
Primus 2000 gasolflaska till det facila priset av 20sek.
Helt överkommligt alltså men, döm om min förvåning när jag bytte ut den till en full på Statoil, 169sek! Fanimig mer än att byta ut en PC5:a och den lilla flaskan innehåller inte mer än en rejäl brakskit. Rent matematiskt är gasen i den lilla flaskan 6-7ggr dyrare!!!
Nu blir det att fixa till en dylik adapter.
Som av en händelse så har jag ju några munstycken, efter tidigare besök på skroten.
Efter att ha stått i en fors i duggregn mest hela dagen, ligger man i tältet, i bara kallingar och "klagar" att det är varm och inte ens blåser. Logiken är oantastlig?
På flyget till Kallax var man väldigt noga att påpeka att all elektronik och speciellt telefoner skulle vara avstängda. Inte ens flight mode var godkännt
Tur att helikoptrar inte är behäftade med sådana defekter.
Kalle vs Jallu. Jag uppfattar det allmänna omdömmet i fiskesupskategorin som att Jallu vann.
Kalle fick ommdömmen som "ja, den var ju god". Gissar att det krävs mera klös för att platsa som fiskesup.