Mitt samlandet började, vad jag mins, med Coca Cola kapsyler. Man skulle klistar 20st på en karta och så fick man köpa en "Coca Cola kamera" för 16 finländska mark. Kamerans marknadsvärde var, utan korkar, 44 mark.
Coca cola fick man ju inte varje dag men hade man tur kunde man hitta kapsyler på gatan.
Kameran var en enkel sak från tyska Agfa, en Iso-Rapid IF. Kanske skulle ha varit ett samlarobjekt i sig, idag, haha (kan ju hända att den finns kvar i föräldrahemmet)
Efter det följde samlinga med bl.a. tidigare nämnda shellpengar
Något annat som samlades och byttes ivrigt var hockeybilder. Bilder av de viktigaste hockeyländernas landslagsspelare (samt ett par inhemska topp-klubbar) skulle samlas och klistras i ett album.
1970-71
1971-72
Lyckades man samla ihop alla bilderna så kunde man ansöka och få hemskickat en bok med mera information och hockespelarna och lagen. Dessutom deltog man i det fallet även i utlottningen av diverse andra saker.
Alla ville ju åtminstone få boken så det var lite si som så med ärligheten. Det kunde ju fattas en eller ett par tre bilder... Ett år blev jag ombedd att skicka in albummet för kontroll. Då blev det till att låna grannens... Nå det löste sig, och albumet kom i retur tillsammans med en liten transistorradio :D
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar